POLITIK: (C) VILL LÅSA UPP FYRA LÅS PÅ ARBETSMARKNADEN

VISBY (Direkt) Centerpartiet vill förnya den svenska modellen och låsa upp fyra lås på arbetsmarknaden - lönebildningen, skattekilarna, den bristande rörligheten och bristen på bra omskolning.

Vid ett seminarium i Visby på tisdagen gav fyra paneldeltagare förslag på hur modellen kan förnyas.

Centerpartiets ingång är att den svenska modellen behöver förnyas och att det behövs en tredje våg av strukturreformer eftersom klyftan på arbetsmarknaden ökar.

Partiets chefsekonom Martin Ådahl talade om den danska modellen med "flexicurity" som en modell för Sverige, med trygghet och flexibilitet, och sade att det ska finnas en rejäl belöning för dem som har det allra tuffast.

I panelen fanns bland andra John Hassler, professor i nationalekonomi, som lyfte fram att de utmaningar som Sverige måste ta itu med för att svenska modellen ska överleva finns inom skolan, arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och skattesystemet.

"Man skulle gärna vilja se att man kan dra igång en svenska modellen 3,0 innan krisen blir så akut som den blev under 1970-talet", sade John Hassler, som var kritisk mot de små "uppdateringar" som görs och som istället för att förbättra faktiskt istället försämrar modellen.

Duttandet är sällan bra, små uppdaterigar gör att det blir sämre, enligt Hassler.

"När politiker sätter sig och gör stora förändringar då blir det ofta bra", sade han.

Åsa Hansson, docent nationalekonomi, Lunds Universitet, kallade den svenska modellen för "en genialisk uppfinning", men att dagens modell haltar. Hon såg både externa problem och interna problem, som modellen själv skapar.

"Där är skattekilen det största skulle jag säga", sade hon och tillade att tudelningen på arbetsmarknaden är ett stort problem, och noterade att Sverige har den lägsta andelen av enkla jobb i EU.

"Man måste skapa fler enkla jobb, alla kan inte bli ingenjörer eller jurister. Men det kommer trots det finnas människor som inte kommer in på arbetsmarknaden, deras jobb måste subventioneras. Men det måste också finnas incitament att jobba, marginaleffekterna måste ned", sade Åsa Hansson.

"Antingen kan man dutta lite här och där och vi gjort i Sverige, eller så tar vi ett stort omtag och startar ett nytt system", sade hon.

Hon tyckte att det finns "mycket att göra" både i skattesystemet liksom på socialförsäkringsområdet.

Åsa Hansson skulle vilja se utökat rut-avdrag, men vill först välja att sänka de höga skatterna på arbetsinkomsterna.

"Skillnaden mellan arbete och kapital, skulle man få ned skatterna på arbete skulle det förbättra mycket och lösa en rad andra problem", sade hon.

Finansieringen skulle kunna ske genom att återinföra fastighetsskatten och en moms på sådant som i dag inte är momspliktigt. Om detta inkluderas skulle det kunna finansiera ett mycket bättre jobbskatteavdrag, tror hon.

Som allra viktigaste ser hon en genomgripande skattereform, utbildningen och kvaliteten där, samt att införa flexicurity.

Pontus Braunerhjelm, Professor nationalekonomi på KTH, ser gärna att ränteavdragen successivt kan fasas ut, och vill också se ett större fokus på hur staten hushåller med sina pengar, hur man kan effektivisera det som sker i offentlig sektor.

Swedbanks chefekonom Anna Breman sade att det inte finns en lösning på klyvningen på den svenska arbetsmarknaden, utan att man måste gå fram på bred front, som att se på kostnaden för att anställa, att sänka kostnaderna med hjälp av subventioner, men också satsa på utbildning för att höja kompetensen.

Pontus Braunerhjelm betonade vikten av att nivån på skolan är konkurrenskraftig, från förskolan till forskningen.

"Arbetsmarknaden är centralt viktig, innovativa företag behöver bli fler och då måste regleringarna ses över, skatterna måste ses från globalt perspektiv", sade han och tillade att bland annat för personaloptioner tycker han regeringens förslag är lite fegt.