SVERIGES INGENJÖRER: SER INGEN NEDVÄXLING AV LÖNEÖKNINGSTAKT

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Sveriges Ingenjörer ser inte framför sig någon nedväxling av löneökningarna i kommande avtalsrörelse 2020, något som flera parter på arbetsgivarsidan sett behov av.

Det säger Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius till Nyhetsbyrån Direkt.

"Vi ser inte alls någon nedväxling i sikte", säger hon.

Hon säger att konjunkturen är fortsatt god, liksom konkurrenskraften.

"Vi har en stark produktivitet i Sverige om vi jämför med likartade länder i Västeuropa och den har förbättrats de senaste åren", säger hon.

Hon tillägger att den förbättrade produktiviteten inte enbart handlar om att kronan försvagats. Den svaga kronan har gett effekt på exportföretagens försäljning, men den gör å andra sidan också gjort insatsvaror dyrare.

Camilla Frankelius vill inte säga något om egna krav på löneökningar i kommande avtalsrörelse.

"Det är alldeles för tidigt. Våra yrkanden kommer att vara väl avvägda utifrån reallöneökningar och konkurrenskraft. För oss är konkurrenskraften lika viktig som för arbetsgivarna, det är jobb för våra medlemmar det handlar om", säger hon

Hon säger också att Sveriges Ingenjörer ser Riksbankens inflationsmål på 2 procent som en fortsatt utgångspunkt för avtalsförhandlingarna.

"Inflationsmålet är ett nominellt ankare som vi kommer att hålla fast vid i den här avtalsrörelsen, en synpunkt vi inte längre delar med arbetsgivarna, vilket vi tycker är synd", säger hon.

Hon säger att inflationsmålet är viktigt för fackens krav på reallöneökningar, men att det även har vidare betydelse.

"Inflationsmålet påverkar också priserna för företagens del", säger hon.

Camilla Frankelius noterar att många grupper på arbetsmarknaden vill ha högre löneökningar än de normerande avtal som parterna inom industrin förhandlar fram, men hon tycker att industrinormeringen överlag fungerar bra.

"Jag tycker att normeringen fungerat bra. Märket ska varken vara ett golv eller ett tak. Det är till för att vi ska klara den internationella konkurrenskraften och ska inte förhindra relativlöneförändringar som behövs. Vi ser också att man har kunnat göra sådana förändringar", säger hon.

Vad däremot Sveriges Ingenjörer är missnöjda med är hur deras egna löneavtal fungerar lokalt. Camilla Frankelius säger att avtalen ska innebära att löneökningarna lokalt följer konjunkturen, men detta har fungerar dåligt eftersom det inte skett någon uppväxling under de senaste goda åren.

"Vi ser ingen förbättring och det finns fortsatt ett starkt missnöje. Löneökningarna ska följa det ekonomiska läget och vi har sänkt löneökningstakten i lågkonjunktur, men nu när vi haft högkonjunktur har det inte skett någon uppväxling ", säger hon.

Hon säger att arbetsgivarna lokalt inte följer avtalen och att Sveriges Ingenjörer nu kommer att fundera på om de ska ställa krav på andra typer av avtal med mer garanterade löneökningar.

"Vi har det sista avtalsåret kvar, men jag har inte så jättegoda förhoppningar. Då återstår att fundera vidare på om vi måste förändra hur vi sätter lönen och arbetar med siffersättning och garantier. Det kommer våra avtalsdelegationer nu att titta på. Fungerar det inte måste vi överväga andra sätt och medel", säger Camilla Frankelius.

Under 2018 fick Sveriges Ingenjörers medlemmar löneökningar på i genomsnitt 2,6 procent.

Viktiga frågor i kommande avtalsrörelse för Sveriges Ingenjörer är, förutom löneökningar, kompetensutveckling, jämställdhet och arbetsmiljö.

"Kompetensutvecklingen är starkt eftersatt. Det saknas bland annat möjligheter till kortare högre utbildningar", säger Camilla Frankelius.

På jämställdhetsområdet "är den allvarligaste delen att kvinnor får drygt 1.000 kronor lägre ingångslön än sina manliga kollegor" och vad gäller arbetsmiljö är viktiga frågor arbetstid och krav på flexibilitet.

"Många av våra medlemmar har förhandlat bort övertidsersättning och vi vet att det innebär att många av dem jobbar mycket. Vi vill även ta upp det gränslösa arbetet och kraven på flexibilitet. Vi måste bättre hantera förväntningarna på att ständigt vara nåbar och hur man ska arbeta utöver sin ordinarie arbetstid. Arbetsgivarna kräver ökad flexibilitet, men våra medlemmar är redan i dag flexibla och många jobbar alldeles för mycket", säger Camilla Frankelius.