RB: HUSHÅLLSSKULDER ÄNNU STÖRSTA RISK, MEN DÄMPAD ÖKNINGSTAKT

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ökningstakten i utlåningen till hushåll med bostäder som säkerhet har dämpats sedan i höstas, men Riksbanken bedömer fortsatt att hushållens höga skuldsättning utgör den största risken i svensk ekonomi.

Det framgår att Riksbankens finansiella stabilitetsrapport som publicerades på onsdagen.

Riksbanken konstaterar att medan ökningstakten i bostadslånen har dämpats så växer nu konsumtionslånen snabbt. Sammantaget växer nu hushållens skulder i ungefär samma takt som hushållens inkomster, 5,6 respektive 5,3 procent under 2018.

"De lägre bostadspriserna och det skärpta amorteringskravet som infördes i mars 2018 har bidragit till att nya bolånetagare nu amorterar mer på sina bolån och belånar sig mindre i förhållande till sina inkomster, jämfört med året innan", skriver Riksbanken.

Hushållens skulder har dock ökat under lång tid och hushållen är högt skuldsatta, både i historiskt och internationellt perspektiv. Det gör hushållen känsliga för förändringar som påverkar deras ekonomi, som stigande räntor, ökande arbetslöshet och fallande bostadspriser.

Riksbankens noterar att skuldkvoten, hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, har varit relativt oförändrad. För hela hushållssektorn är skuldkvoten i dagsläget 186 procent, och drygt 206 procent om skulder via bostadsrättsföreningar inkluderas.

Bild: Hushållens skulder som andel av disponibla inkomster

image

Enligt stickprov från 2018 i Finansinspektionens senaste bolåneundersökning är den genomsnittliga skuldkvoten hos nya bolånetagare 398 procent, vilket är något lägre än föregående år, och andelen med skuldkvot över 450 procent har också minskat mellan 2017 och 2018.

"Att många nya bolånetagare väljer att låna precis under gränsen för det skärpta amorteringskravet tyder på att detta har påverkat hushållens benägenhet att ta mycket stora lån i förhållande till sina inkomster", skriver Riksbanken.

Även om det är bra ur ett stabilitetsperspektiv att nya bolånetagare lånar något mindre i relation till sina inkomster påpekar Riksbanken att det tar lång tid innan skuldförändringar hos nya bolånetagare för genomslag på den aggregerade skuldsättningen.

Hushållens höga skuldsättning medför stora risker, men hur stora konsekvenserna blir för hushållen vid en allvarlig konjunkturnedgång eller kraftigt stigande räntor beror i hög grad på hur stora ekonomiska buffertar de har.

Riksbanken konstaterar att hushållssektorn i dag har stora tillgångar, och deras sammanlagda sparande är rekordhögt, men värdet på reala och finansiella tillgångar kan falla snabbt i tider av ekonomisk oro medan storleken på skulderna består.

Dessutom har det stor betydelse för riskbedömningen hur tillgångar och sparande fördelas mellan högt och lågt skuldsatta hushåll, något som i dag inte är möjligt att analysera eftersom det i dag inte samlas in data på individ- och hushållsnivå.

"Det finns dock skäl att tro att sparandet är ojämnt fördelat mellan hushållen", noterar Riksbanken.

Även om hushållen inte får underskott i sina kalkyler i ett riskscenario varnar Riksbanken för att de minskar konsumtionen kraftigt i ett läge scenario med stigande arbetslöshet och fallande bostadspriser.

"Om konsumtionen minskar kraftigt kan det i sin tur försämra lönsamheten för svenska företag och i förlängningen medföra ökade kreditförluster för bankerna. I ett sådant läge kan förtroendet för bankerna minska, vilket kan påverka tillgången till, och kostnaden för, bankernas finansiering negativt", skriver Riksbanken, och tillägger att den indikator för sårbarhet i det finansiella systemet den tagit fram visar på förhöjda sårbarheter i ett historiskt perspektiv.