RB: HUSHÅLLENS SKULDSÄTTNING STÖRSTA RISKEN I EKONOMIN - RPT

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Hushållens höga skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i svensk ekonomi, och för att komma till rätta med de grundläggande orsakerna är det angeläget med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken.

Det framgår av ett pressmeddelande med anledning av Riksbankens stabilitetsrapport.

Riksbanken konstaterar att hushållens skulder har ökat under lång tid och hushållen är idag högt skuldsatta, både i ett historiskt perspektiv och i internationella jämförelser.

Det innebär att hushållen är känsliga för förändringar som påverkar deras ekonomi, som exempelvis stigande räntor, ökande arbetslöshet och fallande bostadspriser. Sedan i höstas har dock ökningstakten i utlåningen till hushåll med bostäder som säkerhet dämpats något.

"Sammantaget växer nu skulderna i ungefär samma takt som hushållens inkomster. Lägre bostadspriser och det skärpta amorteringskravet har bidragit till att nya bolånetagare amorterar mer, och belånar sig mindre i förhållande till sina inkomster, jämfört med året innan", skriver Riksbanken.

Men de grundläggande problemen med hushållens skulder kvarstår och hänger ihop med bostadsmarknadens funktionssätt. Bostadsmarknaden fungerar dåligt och skattesystemet är inte väl utformat ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Därför är det angeläget med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken för att hantera obalanserna mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden.

Det finns även sårbarheter och risker i det svenska banksystemet, framför allt dess storlek, koncentration, sammanlänkning, begränsade kapitalnivåer och, i vissa avseenden, låga motståndskraft mot likviditetsrisker.

De strukturella sårbarheterna i banksystemet gör det angeläget att bankerna har tillräckligt mycket kapital och likviditet. Bankerna behöver öka sitt kapital i förhållande till sina totala tillgångar och Finansinspektionen bör införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent.

Bankerna finansiering via kortfristiga skulder i utländsk valuta bidrar till att öka sårbarheterna. De penningtvättsutredningar som pågår i svenska banker skulle också kunna påverka förtroendet för bankerna och på så vis försämra deras möjligheter till finansiering.

De största riskerna i omvärlden är den pågående handelskonflikten mellan USA och flera andra länder, de strukturella problemen i den europeiska banksektorn, problemen med svaga offentliga finanser i flera europeiska länder och Brexit.

Riksbankens övervakning visar att den finansiella infrastrukturen överlag fungerar bra i dagsläget, men motståndskraften mot finansiella risker behöver öka.

Cyberrisker ses idag också som en av de största riskerna mot det internationella finansiella systemet och dess deltagare.

"Det är av största vikt att myndigheter, banker och finansiella infrastrukturföretag arbetar med att förebygga cyberhot i sina system", skriver Riksbanken.