Ekofin: hård brexit kan slå mot svensk budget - Andersson

BRYSSEL (Direkt) Om Storbritannien slutar betala sin EU-avgift vid en hård brexit kommer det att påverka de svenska statsfinanserna.

Men EU kommer sannolikt att kräva tillbaka den obetalda avgiften senare som villkor för att ingå i någon form av handelsavtal med Storbritannien.

Det sade finansminister Magdalena Andersson till journalister på väg in till ekofinmötet på tisdagen.

"Springnotor brukar man ju sällan komma undan om man vill ha ett ordnat förhållande efteråt", sade hon.

Enligt utträdesavtalet ska Storbritannien fortsätta att betala en avgift till EU-budgeten under övergångsperioden från den 30 mars till den 31 december 2020. Under övergångsperioden är Storbritannien kvar i EU:s inre marknad.

"Storbritannien är en stor nettobetalare, så det skulle påverka statsfinanserna (om Storbritannien inte betalar sin avgift). Då riskerar vår avgift givetvis att bli högre", sade Magdalena Andersson.

Det är en av många anledningar att Sverige hoppas på en överenskommelse om utträdesavtalet, sade hon.

"Men med mig som finansminister kommer vi att ha ordning och reda i statsfinanserna ändå", sade hon.

Bortfall av intäkter till EU-budget skulle drabba Sverige hårt. I en sådan situation vill dock Sverige minska budgetens utgifter på främst jordbruk och regionalstöd.

Magdalena Andersson sade också att hon säger absolut nej till att slopa Sveriges vetorätt vid beslut om skatter i EU.

EU:s finansministrar ska diskutera kommissionens förslag att införa beslut med kvalificerad majoritet i skattefrågor. Nu krävs enhällighet bland alla EU-länder.

"Det är väldigt många EU-länder som tycker att det inte är en bra idé", sade hon.

Eftersom det krävs enhällighet bland länderna att slopa vetot ser det svårt ut för förslaget.

"Jag är nöjd om diskussionen tar slut här idag. Men det kan finnas andra länder som vill ha upp frågan igen", sade Magdalena Andersson.

Frågan drivs främst av Frankrike med stöd av Italien, Spanien, Portugal, Österrike och till viss del Tyskland.

Men motstånd kommer inte bara från Sverige, utan också Irland, Luxemburg, Malta, de baltiska länderna, Cypern, Polen och Slovakien.

Kommissionen och Frankrike argumenterar att EU:s beslut skulle gå snabbare och vara mer demokratiska om Europaparlamentet involveras.

"Att det skulle vara mer demokratiskt tror jag är svårt att övertyga svenska riksdagen om", sade Magdalena Andersson.

Riksdagen har nu inflytande via regeringen.