Studiehjälpen moderniseras

Utredare blir Anders Franzén. Han har tidigare arbetat som departementsråd på Utbildningsdepartementet och har varit utredare i utredningen om att införa en flexibel skolstart i grundskolan (I rättan tid? Om ålder och skolstart, SOU 2010:67), utredningen om en ny dansarutbildning (Ta klass, SOU 2009:27) och utredningen om att införa en yrkeshögskola (Yrkeshögskolan – För yrkeskunnande i förändring, SOU 2008:29).

Studiehjälp ska inte lämnas vid olovlig frånvaro
Regelverket kring olovlig frånvaro har sänt felaktiga signaler. Elever har kunnat vara olovligt frånvarande 20 procent av sin studietid – vilket motsvarar en dag i veckan – innan det rapporterats till CSN. Det är en förödande signal. Under hösten 2011 har CSN påbörjat ett arbete med att förändra skolornas inrapportering av otillåten frånvaro. Detta innebär att skolorna ska rapportera otillåten frånvaro till CSN i ett tidigare skede, vilket regeringen välkomnar. Frågan om studiehjälp vid olovlig frånvaro behöver dock belysas ytterligare, bl.a. när det gäller bestämmelsernas utformning.

Bättre förutsättningar för unga föräldrar
En stor andel studerande som får barn återvänder inte till skolan efter föräldraledigheten. Ungdomar utan utbildning har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och det är därför av stor vikt att unga föräldrar återupptar och slutför sin gymnasieutbildning. Utredningen ska ta ställning till om studiehjälpen bör omfatta ett tillägg för studerande med barn eller om ersättning bör lämnas genom annat offentligrättsligt stöd. Regeringen har tidigare gett i uppdrag till Ungdomsstyrelsen att föreslå hur situationen för unga föräldrar kan förbättras.

Gymnasiesärskolan får inte bli en inkörsport till sjukförsäkringen
Elever i gymnasiesärskolan har i dag inte rätt till studiestöd utan har i stället förlängt barnbidrag och i vissa fall – från och med 19 års ålder – aktivitetsersättning för förlängd skolgång. I betänkandet ”Brist på brådska – en översyn av aktivitetsersättningen” föreslås att aktivitetsersättningen för förlängd skolgång ska avskaffas och att unga med funktionsnedsättning i stället ska få ersättning från studiestödssystemet. I betänkandet anförs att aktivitetsersättningen för förlängd skolgång har fungerat som en olycklig inkörsport till sjukförsäkringen. Den nu tillsatta utredningen ska föreslå hur de som omfattas av rätten till aktivitetsersättning eller förlängt barnbidrag istället kan få ersättning från studiestödssystemet, och ta reda på vilka konsekvenser det får för den studerandes ekonomiska situation, hans eller hennes hushåll och statens budget.

Ökade möjligheter att läsa utomlands
Möjligheten att få studiehjälp för studier utomlands är begränsad. Studiehjälp vid studier inom Norden får lämnas om utbildningen är ställd under statlig tillsyn i det land där studierna bedrivs och om studierna omfattar minst tre månaders heltidsundervisning. För rätt till studiehjälp för studier i ett land utanför Norden krävs bl.a. att studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk läroanstalt. Under 2010 hade cirka 1 000 elever studiehjälp för studier utomlands. Den EU-rättsliga utvecklingen och den ökade internationella rörligheten under senare år har medfört att den nationella lagstiftningen på området behöver uppdateras. Utredningen ska titta på om nuvarande regler om studiehjälp vid utlandsstudier är förenliga med EU-rätten och vid behov föreslå hur dessa regler kan anpassas till EU-rätten.

Kontakt:
YoavBartal
Pressekreterare hos
NyamkoSabuni
070 – 35 75 194