MAKRO: HÅLLPUNKTER ATT BEVAKA KOMMANDE VECKA

TISDAG DEN 24 OKTOBER

=====================

kl 10.00: EMU: PMI (prel) oktober

Det kombinerade PMI väntas ha sjunkit något till 56,5 från 56,7, med en liten nedgång i industrin men oförändrad tjänstesektor. Det är fortsatt över snittet för i år.

"Sentimentet i euroområdets ekonomi kan knappast vara bättre. Den nära förestående brexit, den nya amerikanske presidentens protektionism och eurons betydande förstärkning förefaller att inte ha förmågan att rubba företagen", skriver Commerzbank, som tror att detta inte har ändrats så mycket i oktober.

kl 15.45: USA: Markit PMI (prel) oktober

Väntas ha sjunkit något med industri-PMI ned till 53,0 från 53,1 och tjänste-PMI ned till 55,0 från 55,3.

ONSDAG DEN 25 OKTOBER

=====================

kl 9.30: RGK: lånebehovsprognos

En stark ekonomisk utveckling med goda skatteinkomster gör enligt Swedbank att Riksgälden kommer att få justera ned lånebehovet och minska antalet emissioner nästa år, framför allt i statsskuldsväxlar.

Danske Bank tror dock att upplåningen kan behållas på samma nivå eftersom finanspolitiken blivit mer expansiv än väntat och att tidigare förslag om att Riksgäldens vidareutlåning till Riksbanken skulle upphöra till årsskiftet inte längre är aktuellt.

I juni såg Riksgälden ett nettolånebehov på 17 miljarder kronor i år, men utfallen juli-september ligger närmare 25 miljarder över prognos. För 2018 såg Riksgälden i juni ett nettolånebehov på -124 miljarder kronor, men det var med antagande om vidareutlåningen i utländsk valuta till Riksbanken skulle upphöra och att man inte skulle behöva refinansiera förfallande valutalån för motsvarande 106 miljarder kronor under året.

kl 10.00: Tyskland: IFO-index oktober

Steg kontinuerligt fram till juli men har därefter sjunkit de senaste två månaderna. Väntas nu ha tappat ytterligare något till 115,0 från 115,2, vilket ändå är långt över det historiska snittet.

kl 10.30: Storbritannien: BNP (est) 3 kv

Väntas ha ökat med 0,3% q/q och 1,5% y/y, samma takt som andra kvartalet.

Nordea ser också en tillväxttakt på 1,5%, vilket skulle vara i linje med Bank of Englands prognos på 1,6%.

"Detta kommer att bli det sista datasläppet före Bank of Englands nästa policymöte den 2 november. Ett betydligt lägre utfall än väntat kan göra att banken tvekar om att höja så tidigt som i november", skriver Nordea.

kl 16.00: Kanada: räntebesked

Väntas hålla styrräntan oförändrad på 1,00 procent, efter att ha höjt räntan i juli och september.

SEB konstaterar att riskerna associerade med omförhandlingen av Nafta är en viktig faktor som kommer få BOC att avstå från att höja nu i oktober.

Centralbankschef Stephen Poloz har indikerat att de efter två höjningar kan inta en mer avvaktande hållning i penningpolitiken, och även antytt att osäkerheten runt Nafta gör att ribban ligger högre för att höja. Logiken är att om Nafta skrotas skulle Kanada förlora mycket mer på detta än USA givet den höga andelen av exporten som går söderut.

De mer protektionistiska kraven från USA gör det osannolikt att förhandlingarna är avslutade före årsskiftet. Det gör det mer osäkert med en räntehöjning även längre fram, men SEB tror ändå att BOC höjer i december.

Kanadas ekonomi ser fortsatt fundamentalt bra ut och att den nu arbetar i full kapacitet talar för fler gradvisa räntehöjningar. Mer framåtblickande har Poloz signalerat att högt skuldsatta hushåll gör att inverkan från räntehöjningar ger större effekter än tidigare. Ur ett valutaperspektiv kanske BOC heller inte vill springa före Fed, skriver SEB som ser en styrränta på 2,00 procent i slutet av 2018.

TORSDAG DEN 26 OKTOBER

======================

kl 9.30: SCB: hushållsutlåning september

Ökningstakten i utlåningen till hushållen har trendat svagt nedåt sedan sommaren 2016, men lånen ökar fortsatt klart snabbare än inkomsterna. Det återstår att se vilken, om någon, effekt inbromsningen på bostadsmarknaden i september får. Enligt SME Direkts enkät väntas utlåningen ha ökat 7,0% y/y i september, i stort sett i linje med 7,1% i augusti.

kl 9.30: Riksbanken: räntebesked och penningpolitisk rapport

Ekonomerna i SME Direkts enkät är eniga; det blir ingen ändring av vare sig reporäntan eller räntebanan nu, och det faktum att ECB sannolikt ger besked om hur de gör med sitt tillgängsköpprogram efter årsskiftet några timmar efter Riksbankens räntebesked gör att ingen heller räknar med att Riksbanken nu kommer att ge några klara signaler om utsikterna för ytterligare obligationsköp efter årsskiftet.

Swedbank: "Köpprogrammet löper ut vid årsskiftet och det naturliga hade varit att nu meddela huruvida köpen ska fortsätta eller inte. Det faktum att ECB:s beslut kring sina obligationsköp ännu inte är känt komplicerar beslutet för Riksbanken. Vi tror därför att de avvaktar till i december och då meddelar att nettoköpen (men inte återinvesteringarna) avslutas vid årsskiftet".

kl 10.00: Norges Bank: räntebesked

Vid det senaste mötet i september signalerade Norges Bank tydligt att de räknar med att styrräntan ligger kvar på 0,50% under de närmaste kvartalen.

Mot bakgrund av detta besked ser Nordea räntebeskedet som något av en ickehändelse, särskilt som det inte kommer någon penningpolitisk rapport med en ny räntebana. En nyhet är dock att Norges Bank kommer att börja publicera protokoll från räntemötena.

Visserligen har bostadspriserna i Norge sjunkit på senare tid och inflationen har kommit in lägre än väntat, men det vägs enligt Nordea upp av att den norska kronan samtidigt har försvagats och oljepriserna stigit något.

kl 13.45: ECB: räntebesked

Väntas hålla styrräntan oförändrad, men annonsera en neddragning av obligationsköpen från årsskiftet. Nyckelfrågan är omfång och tidsram.

ECB-chefen Mario Draghi sade redan vid det förra mötet att huvuddelen av beskedet om QE-kalibrering skulle komma vid oktobermötet, och har upprepat detta budskap relativt nyligen. Samtidigt har han åter betonat att även om ECB har förtroende för att inflationen ska konvergera mot målet måste de ha tålamod, och att det krävs en fortsatt expansiv policy.

Enligt källor till Bloomberg News och Reuters överväger ECB att minska obligationsköpen från nuvarande 60 miljarder euro per månad till kanske 30 miljarder euro per månad från årsskiftet, men samtidigt förlänga programmet i nio månader.

För att dämpa en potentiellt åtstramande effekt kan de samtidigt framhålla att en höjning av styrräntan ligger långt bort.

Chefekonom Peter Praet har luftat idén om en större neddragning av de månatliga köpen men att samtidigt låta de löpa under längre tid, en hållning som Draghi tycks dela.

Nordea tror att ECB kommer att annonserar en förlängning av obligationsköpen med åtminstone sex månader från januari, men dra ned dessa till 30 miljarder euro per månad. Det skulle visa på förtroende för inflationsuppgången men ändå ge fortsatt stimulans och ta hänsyn till krympande utbud att köpa.

"Det låga inflationsutfallen kommer att göra att ECB:s taperingbeslut blir duvaktigt, och betoningen kommer att bli på den framåtblickande guidningen. Efter alla läckor så kommer beslutet inte att leda till några större marknadsrörelser, men kortsiktig volatilitet är oundvikligt", skriver Nordea.

De tror att ECB på flera sätt kommer att försöka få beskedet att framstå som duvaktigt:

ECB väntas behålla den framåtblickande guidningen om att räntan ska förbli på nuvarande nivå under en utdragen tid och klart längre än efter att tillgångsköpen avslutats.

De väntas behålla biasen om en möjlig ökning eller förlängning av QE vid behov, och även betona försiktigheten om den väntade uppgången i kärninflationen och dessutom den betydande volymen av återinvesteringar av förfallande obligationer, som kan uppgå till 15 miljarder euro per månad nästa år.

Då det finns många varianter runt QE-beskedet är viss volatilitet att vänta. Den större bilden är att ECB:s budskap kommer att stötta låga långräntor och begränsa eurons styrka.

"Den främsta risken mot denna syn är om ECB kommunicerar ett tydligt slutdatum eller tak för köpen, vilket skulle åtföljas av högre räntor och starkare euro", skriver Nordea.

kl 14.30: ECB: Mario Draghi håller presskonferens

Efter att grunddragen i policybeskedet väntas komma i samband med räntebeskedet, blir detta ett tillfälle för Draghi att utveckla resonemanget bakom en trolig neddragning av QE-köpen, "tapering". Det blir en balansgång mellan att erkänna framsteg mot högre inflation samtidigt som ECB inte vill se en för snabb åtstramning av de finansiella förhållandena.

Draghi kan därför komma att betona att QE-nedtrappningen kan ändras vid behov, att förhållanden fortsatt kommer att vara expansiva och att en räntehöjning ligger långt bort.

"ECB kommer att annonsera en minskning av de månatliga obligationsköpen från januari. Men 'doktor' Draghi kommer även skriva ut lugnande medel för att säkra att detta steg inte ses som slutet på den lätta penningpolitiken", skriver Commerzbank.

FREDAG DEN 27 OKTOBER

=====================

kl 9.00: KI: konjunkturbarometer oktober

Den sammanfattande barometerindikatorn steg till höga 113,8 i september, drivet av en mycket kraftig uppgång för tillverkningsindustrin till rekordnoteringen 124,8. Nu tror analytiker på en rekyl ned för framför allt industrin och att barometerindikatorn sjunker till 112,2, vilket dock fortsatt signalerar ett mycket starkare läge i ekonomin än normalt, för sjunde månaden i rad.

Industriindikatorn väntas ha sjunkit till 120,6 medan hushållen spås ha blivit marginellt mer pessimistiska, med en nedgång till 101,5 från 101,8.

kl 9.30: SCB: detaljhandel september

Detaljhandelns försäljning drivs framför allt av sällanköp. I september spås +3,2% y/y.

kl 14.30: USA: BNP (est) 3kv

BNP väntas ha ökat med 2,5% i beräknad årstakt, ned från 3,1% under andra kvartalet. Privatkonsumtionen antas öka med 2,2% och kärninflationen (PCE) med 1,3%.

Credit Suisse konstaterar att trots viss inverkan från orkanerna så väntas en BNP-tillväxt på 2,9%, det vill säga över trend. Men en relativt stor del väntas komma från volatila komponenter som lagerinvesteringar (+0,7%-enheter) och handelsnetto (+0,2%-enheter).

Den slutliga inhemska efterfrågan väntas vara mer dämpad, med konsumtion och företagsinvesteringar som bromsar in jämfört med första halvåret. Privatkonsumtionen inledde kvartalet svagt men fick fart i samband med orkanrelaterad konsumtion, skriver Credit Suisse.